Attackerande papperskorg

Jag får syn på ett stort blåmärke över Trotsmaskinens högra revben och frågar förfärat vad som hänt?

"Det var en ond papperskorg."

Till slut ger man bara upp

Jag ska försöka förklara varför det ser ut så här i vårt kök ibland.

Jo, för när man försöker ta hand om eländet så händer det här:
(Incidenterna kan variera)

Hulliganen KRÄVER att jag pillar ut en brödbit ur en buss:

För, pillar jag inte ut en brödbit ur en buss så händer det här:

Och medan jag tar hand om brödbiten i bussen så händer det här:

Och efter jag tagit hand om den klättrande näsapan och återgår till disken så händer det här: (Bilden föreställer Näsapan som stoppar oidentifierat föremål i munnen)


Och under tiden som jag har rotat ut det oidentifierade förmålet ur Näsapans mun så har Hulliganen pillat in brödbiten i bussjäveln igen.


Till slut ger man upp helt enkelt.

Hulliganen vs Rapphöna

Den senaste tiden har jag hållit mig mycket inomhus med Hulliganen pga hans pollenallergi och förkylning. Ibland vet jag inte vilket som är vad, egentligen. Symptomen är så lika. Han fick medicin mot allergin. En sörja att dricka samt ögondroppar att droppa i ögonen. Vilket skämt. Ögondroppar till Hulliganen.

När jag höll den stora asken med tusentals små pipetter i min hand så uppenbarar sig plötsligt en scen från "mitt i naturen" i mitt huvud. En scen där en nördig ornitolog i gröna fjällräven kläder ska försöka fånga in och ringmärka en vansinnig rapphöna.

Han springer, jagar, fintar, hoppar och slänger sig efter den snabba, flaxande, brölande fågeln. Han missar gång på gång och fjädrarna yr kring ormbunkar och blåbärsris. Flåsande och skrikande kommer Rapphönan undan gång på gång. Trädkramaren blir rödare och rödare i ansiktet. Svetten rinner nedför hans armhålor som omsorgsfullt pudrats med potatismjöl. Absolut inte rollon med alkohol och parfym.

Plötsligt börjar ornitologen andas häftigt och på ett väsande sätt, han fiskar fram sin astmaspray och puffar i sig tre puffar varpå han kastar sig över rapphönan igen. Men missar.

Till slut ser den nördiga trädkramande ornitologen så jävla förbannad ut att man bara väntar på att han ska fiska fram en AK4 ur sin fjällrävenryggsäck och spränga sönder fågeljäveln i småbitar.... För att sedan ta jobb som bibliotekarie i en liten ort någonstans och aldrig mer se åt en fågel i hela sitt liv.

Men han skjuter inte rapphönan. Inte heller knivhugger han den. Han samlar sig, reser sig upp och vänder sig mot kameran. Han rättar till sin fjällrävenjacka och plockar bort en bruten blåbärskvist som fastnat innanför hans sneda glasögon.
Andfått utbrister han med falskt hurtig stämma.
"Jag tror vi bryter här."

Ungefär så gick det till när jag skulle ge Hulliganen ögondroppar. Det slutade med att jag sa, "Jag tror vi bryter här."

Tävlingen

Nej, utlottningen av sött plagg från ping pong barnkläder var inget skämt. Kom igen nu då. Jag har förlängt tävlingstiden två veckor.

Följ länken till tävlingen.

Tvärnit

När man är 36 år så vet man att glidförmågan minskar drastiskt när man åker kana på sin nakna kladdiga, svettiga, mage. När man är två år så har man inte riktigt lärt sig det ännu...

Basistens första halva jordgubbe för säsongen

Jag köpte jordgubbar igår. Sommarens första kartong! Jag och Hulliganen högg in besinningslöst.

En stund senare frågar Basisten glatt "Finns det jordgubbar kvar?"
"Javisst!" Svarade jag ännu gladare.

"...En halv som Hulliganen har sugit på."

I dag kom städhjälpen

Äntligen kom hemhjälpen hit idag. Det såg fördjävligt ut här hemma. Jag har ju anlitat en städfirma. Det känns toppen att leja bort allt skitgöra. Tack vare det så har jag tid att blogga mer. Det är det bästa jag gjort... Även om de inte är så supernoga direkt.

Firman heter Pygméstäd AB och har två anställda. Fast om jag ska vara ärlig så fattar jag inte varför de anställt den lilla flintiga killen, han sitter mest och stirrar tycker jag.