Män och barn är värdelösa på att leta

Vad är det med män och leta reda på saker. Barn också för den delen. Skyggot och Trotsmaskinen är totalt värdelösa på hitta saker de letar efter. Det kan gälla tex en par skor i garderoben. De öppnar dörren, synar den stökiga högen i ca 2 sekunder och säger, "-Näee, de är inte här" Varpå JAG blir irriterad, sticker in armen i högen och fiskar upp dojorna på 1 sekund. VARFÖR är det alltid såhär!

Barn är ju trots allt barn, måste lära sig. De är inte fullfjädrade sakhittare ännu. Men vuxna karlar. Varför detta handikapp?



Häromdagen skulle skyggot ha något i min väska. Min väska består av ett enda stort hål och är lätt att hitta i. ÄNDÅ rotar han frustrerat i väskans enda hålighet som om han letade efter sin allra sista borttappade kondom i Australiens djungler.

"-VAR i väskan!?" ropar han desperat som ett gnälligt litet barn.

Vad i helvete ska man svara på det?
"- Den ligger exakt 3 cm nordväst om läppstiftet, eftersom jag gick i en snett lutande vänsternedförsbacke i går kl 17.32 Men den KAN ha rullat bakåt en smula eftersom jag ramlade i trappan, isåfall ligger den snett bakom plånboken, som i sin tur vridit sig 180 grader åt höger pga knuffen jag fick på Ica maxi när en gammal gubbe trängde sig före i kön.

Kvinnan från Kaskadien

Så var det dags igen.

I min dröm var det så att toaletten låg brevid garaget. Ute alltså, med fri insyn. Men vad gör man? Jag var nödig och det var dags att att göra "det stora."

Där satt jag och klämde, folk spatserade förbi. Lite skämmigt kändes det, men inte utan att det gick. Jag tror alla hade det så, för ingen reagerade nämnvärt över att jag satt på dass mitt ute bland allt folk.

Hursomhelst, då jag satt där fick jag syn på en liten upptejpad lapp på lyktstolpen framför mig. Det stod:

"Flykting från Kaskadien söker lägenhet i detta område.
Vilken mat tycker vi Kaskadier mest om?
1. Pannkaka 2. Gröt 3. Sill"

Jag satt och funderade på frågan en stund då plötsligt kvinnan från Kaskadien dyker upp framför mig. Vi börjar samtala. Jag berättar att vår lägenhet snart är till salu. Kvinnan blir jätteglad. Det känns som vi skulle kunna bli väldigt goda vänner. Jag får även reda på vilket svarsalternativ som var det rätta i annonsen. Sill såklart. Sill åt man i Kaskadien. Sill i mängder. Jag får plötsligt en strålande idé.

Jag berättar för henne att Abbas löksill är väldigt god och föreslår att vi ska äta sill-lunch tillsammans. Kvinnan från Kaskadien blir alldeles salig av lycka. Sagt och gjort, jag hade ju dessutom bajsat fördigt, så jag torkade mig varpå det bar av till Ica för att handla den efterlängtade löksillen.

Skäggigt barn

I natt drömde jag att Bajsmaskinen var prydd med både skägg och mustasch. Det såg jävligt konstigt ut. Men ingen i min omgivning höjde ens ögonbrynen. Det var bara jag som reagerade.

Helt plötsligt blev han en hund. En sådan där liten jobbig skällande yorkshireterrier. Inte ens då reagerade min omgivning. De tyckte bara han var söt. Jag tyckte det var skumt, men köpte läget. Det var ju min son, vad skulle jag göra! Min kärlek till mina barn är villkorslös.

Fast på hylla med våldtäktsman

I natt hamnade jag på kåken. Jag har ingen aning om hur jag hamnade där. Det hela började med att jag var på en lägenhetsvisning. Jag kan ju ha stulit något... ?

Hur som helst, det här fängelset var lite annorlunda. En hylla på väggen. Jag vet, det var extremt konstigt. Kanske berodde det på nedskärningar inom kriminalvården. Vem vet.

Min hyllkamrat satt inne för våldtäkt och antastade mig ideligen och envist. Det var fruktansvärt irriterande, för ni ska veta att det är jävligt jobbigt att försöka värja sig på en 60 cm hylla.

Jag vet inte hur jag kom därifrån. Jag tror drömmen byttes ut till en annan jag inte minns...

Fågeln Theodor

I natt drömde jag lite med sansat faktiskt.

Jag skulle hem efter en lång arbetsdag. knatade till busshållplatsen men kunde inte kliva på eftersom hela fordonet var fullproppad med hårdpackad snö. Innuti bussen alltså! Alla resenärer var jättebesvikna. Chauffören var förbannad för att alla gnällde så förbaskat och bad alla dra åt helvete.

Jag gick iväg mot något som liknade ett industriområde. Till min stora förtjusning skymtade en liten djuraffär mitt bland bildäck och annat skräp. Jag stegade in i butiken där en liten rund mörklockig dam stor bakom kassa-aparaten. Bakom hennes rygg flög en massa småfåglar kors och tvärs.

Eftersom jag visade visst intresse greppade damen tag i en förbifarande brun fågel vid namn Theodor, höll fram honom och förklarade hur otroligt unika just hennes fåglar var. De kunde tala. Och det gjorde de verkligen! Jag satte mitt öra intill Theodor som började föreläsa om både ditten och datten. Han beskrev bla, ingående och noga hur jag skulle sköta honom, i fall att jag mot förmodan hade lust att tjacka honom.

Och det ville jag! Vem tusan vill inte ha en fågel som Theodor! Haha!

Den runda damen tyckte jag valt rätt fågel. Hon förklarade att de bruna är minst sönderavlade samtidigt som hon tryckte in Theodor i en liten ask.
Theodors tidigare lektion i hur man hanskas med fåglar på bästa sätt tycktes inte röra henne i ryggen.

Jag tog vänligt och förväntansfullt emot asken och kände ivern att skynda hem och släppa ut Theodor. Väl hemma slog det mig att jag inte hade ordnat bur åt honom. Men det ordnade sig. På gården stod en övergiven kundvagn slängd i en buske. Jag släpade in vagnen och vände den uppochner. Voila! En fågelbur.

Alla ville komma och se på Theodor. Han var ju så unik! Men Theodor pratade aldrig mer.
Jag tror han kände sig ignorerad.

Två drömmar i en smäll

Jag har två psykopatdrömmar att leverera. Den ena från i natt och den andra när jag tog en tuppis med hulliganen mitt på dan.

Nattdrömmen först.
Jag och min sambo var utomlands någonstans och hulliganen var med. Vi skulle äta på hotellet tillsammans, men den sinnesslöa kyparen placerade oss vid varsitt bord lååångt ifrån varandra. Jag fick panik och klagade snyftande i receptionen, men den spydiga tjejen bakom disken bara ignorerade mig totalt.

Jag sprang runt och letade efter min spårlöst försvunna man med en spritt språngande naken och nerkissad bebis på armen. Samtidigt sprang en ful liten skitjobbig unge efter oss och skulle dra i hulliganen ben hela tiden. Jag fick panik och bröt nästan ihop. Helt plötsligt satt jag på flyget hem. Men fortfarande ingen man i sikte.

Nu VET jag att han är på jobbet iallafall. ;-)


Tupplurdrömmen
Jag bodde i ett höghus. Det var nog mitt barndomshem skulle jag tro. Hulliganen var med i vanlig ordning. Plösligt lös köksfönstret upp och ett enorm UFO kom svävande ner från himlen. Det stannade precis utanför köksfönstret, släckte sin ufobelysning för att spana in oss människor i huset. Det var så fruktansvärt läskigt. Man kunde blotta deras äckliga alienansikten. Jag tog hulliganen och försökte fly.

Vi försökte gömma oss i en liten skrubb. Vi satt där i mörkret och bara väntade på att UFOT skulle flyga iväg. Där vaknade jag tack och lov.

Jag har drömt denna psykodröm förrut, ibland kommer de in i lägenheten också. Små äckliga ET-liknande varelser med långa smala äckliga fingrar som vill utforska oss människor. PANIK! Jag hatar Aliens. Hoppas de inte finns!

Leta barn i skåphall

Inatt var det alltså dags igen! Psykopat-dröm igen. Inatt sprang jag runt i en stor skola och letade efter trotsmaskinen. Det märkliga var att hon var bebis i drömmen, men ändå gick i typ sjuan! Jag sprang runt i en stor skåphall med blå nerklottrade skåp. Snacka om att vara tidig i utvecklingen!

Hursomhelst, där sprang jag och letade efter mitt barn. Borttappad bebis i plugget, så fruktansvärt otäckt. Jag begriper inte varför jag alltid ska slarva bort mina barn i drömmarna. Jag är ett solklart fall för socialen!

Jag är dum i huvet helt enkelt.