lördag 31 december 2011

Gott nytt år!



I dag är det bråda tider. I dag är det ju nyårsafton! I kväll SKA jag fanemej bräcka Tyskan. Jag ska ha mer skumpa, snyggare outfit, fler raketer och en mycket coolare fest än henne. Som tur är så var Näsapan vaken till 3 i natt så mina ungar kommer vara mycket piggare och roligare än hennes trötta gnälliga ungar vid tolvslaget. Äntligen är alla friska också. Det ska vi fira.

Jag vet inte riktigt hur jag ska summera 2011. Det har varit ett ganska hektiskt och sömnlöst år tycker jag. Lite som kristina från duvemåla fast i en förort. Det har varit väldigt mycket sjukdom och spring till vårdcentralen i tid och otid. Egentid är något som jag sett långt fram i tiden. Jag ser fram emot ett 2012 med mer sömn och lite mer Dåliga mamman i fokus. Längtar efter lite mer egentid än när man står med händerna i en löddrande diskho. Helvetestrapporna får jag fortsätta leva med några år till. Men förhoppningsvis kommer grabbarna knata upp mer och mer självmant utan protester. Förhoppningsvis. Och förhoppningsvis kommer Näsapans Jackass-fasoner lägga sig en aning. Förhoppningsvis kommer Hulliganen bli lite med stabil i humöret och förhoppningsvis kommer Trotsmaskinen trotsa lite mindre.

Men det har också varit ett år med mycket kärlek, spänning och skratt. Det har varit "livet" som livet ska vara. Oro, motgångar, sorg, kärlek, kris och lycka i en blandad kompott. Min viktigaste önskan inför 2012 är att vi alla får vara friska.

Som sagt! 2011 var året då: Min morfar dog, Basiten började odla skägg, fjärrkontrollen försvann 43 gånger, jag aldrig kom i tid till jobbet, Hulliganen och Näsapan äntligen fick byta dagis (The house of terror) Trotsmaskinens undulat blev ihjälbiten av Tanthunden. 2011 var året då Trotsmaskinen fick tre marsvin och jag blev en anonym glöggalkoholist. Bland annat.


Nyårslöften? Nä, det är ingen idé att jag lovar något som jag ändå inte kommer kunna hålla. Men en sak är säkert, och det är att bloggande kommer fortsätta i samma anda som tidigare.

Önskar er alla därute ett riktigt gott nytt år!!!





onsdag 28 december 2011

Ett nytt vaccin mot influensa!

Alla var sjuka under hela julen utom jag. t.o.m svärföräldrarna är nu smittade. Jag har gjort en egen vetenskaplig analys av fenomenet. Varför insjuknade inte jag? Jag har forskat i vad familjens offer intog för dryck och föda innan det våldsamma insjuknandet.

Basisten: Kaffe, julmust, normal dos pepparkakor, snus och vanlig mat: Blev sjuk. (fortfarande jättesjuk)

Trotsmaskinen: Ingen speciell föda, julmust, normal dos pepparkakor: Insjuknade hastigt.

Näsapan: Åt vanlig mat, lite julmust samt sög stadigt på olika nappar i olika färger: det hjälpte inte, blev sjuk.

Hulliganen: Åt väldigt varierad föda, lagom dos julmust: Smittades.

Svärföräldrarna: Gammalmodig husmansost och kaffe. Inte ens svärmors stickning hjälpte. Inte heller svärfars skytteklubb skyddade honom.

Dåliga mamman (jag, alltså) Intog extrema mängder glögg (Blossas starkvinsglögg) samt Nyåkers pepparkakor ca två månader innan ebolan slog till. Resultat: Forfarande frisk.

Fattar ni vad det betyder för vetenskapen! Jag har funnit ett vaccin mot influensa!


tisdag 20 december 2011

En liten påminnelse


En viktig liten påminnelse i dessa sjukdomstider.




Jag är mycket stolt över att ha ritat denna håriga röv alldeles själv i paint.


Det eviga sökandet

Sa jag att fjärrkontrollen fortfarande är borta...

Tänkte lägga till denna i min önskelista.


Sa jag att fjärrkontrollen fortfarande är borta...

Hur blir det nu med julen...

Julafton närmar sig med stormsteg och dåliga mamman agerar familjens Florence Nightingale idag. Lägenheten är som ett militärsjukhus med sjuka människor lite här och där i olika rum. En ligger och sover med mössa på skallen, en lever i blind förnekelse och krälar envist hostande runt i soffan, den tredje vägrar "alvedon i rumpan" (supp) medan den fjärde KRÄVER alvedon i rumpan samtidigt som han trycker upp en 300 ml mollipect-glasflaska under min näsa. Funderar faktiskt på att lägga ner hela julen i år.

söndag 11 december 2011

Fjärrkontrollen borta igen.


Fjärrkontrollen är borta. Igen! Sedan i lördags morse. Varför kan det inte finnas en "söksignal" på
fjärrkontroller precis som det finns på trådlösa telefoner?? Vore inte det väldans bra! Jag har korsförhört ungarna likt en envis, fet munkätande snut i ett trångt förhörsrum, men jag får inget vettigt ur dom. De bara svamlar om ditten och datten. Helt oväsentliga saker. Verkligen goddag yxskaft-svar. De snackar bara om sina bilar, hur många hjul de har mm. De spelar totalt oskyldiga, men jag kan se i deras små falska blickar att de döljer något. De VET något. De döljer information. Jag VET att det är en av dom som är skyldig! Jag måste nog öka pressen lite.




onsdag 7 december 2011

Vill du vara som Kristen Stewart - Flåsa!


Precis det här jag satt och tänkte på när jag såg den senaste Twillight filmen med Trotsmaskinen. (Även om jag tyckte den var bra) Kunde ändå inte sluta notera alla dessa flåsanden, stönanden, suckanden och viskningar, tusen blinkningar och i princip exakt samma minspel på Bella hela filmen igenom. Hon stänger aldrig sin mun helt. Jag tror inte hon kan det. :-D Är det bara jag som noterat detta fenomen?


Får jag seniorrabatt nu?


Jag börjar se ett skrämmande mönster. Lätt-Glögg mitt i veckan, militant Touchskärm-motståndare, romrussinätare, Isdubbar på skorna samt läser hemmets journal. Med en brutal-akut självanalys har jag just kommit fram till att jag förvandlades till en tant i veckan. Jag tror det skedde i måndags. Förvandligen torde vara helt klar på söndag. Nä! Nu ska jag ta en svalkande dusch, fick såna brutala svallningar här.



tisdag 6 december 2011

Påslakanset från Ellos


Så passande om man är både hårdrockare och sängvätare på samma gång.



måndag 5 december 2011

Elaka dvärgar och Romrussin


Ebolan sprider sig i hemmets lugna vrå. Idag har jag haft både Hulliganen och Näsapan hemma. Dagis ringde och frågade efter Näsapan fast vi meddelat läget. Jag tror att de misstänker att vi sålt Näsapan. Det känns så när de ringer. Visserligen känns det ibland som att man vill sälja sina barn rätt billigt på blocket, men bara en kort stund. Jag skulle faktiskt aldrig göra det. Blocketköpare är så jävla jobbiga, det ska alltid pruta och föreslå en massa skumma byten. Typ, din unge mot en varmvattenberedare, fast jag inte ens bor i hus. Eller, din unge mot mot 2 spinkiga getter plus en vecka i en sunkig sommarstuga i Azerbadjan. Förmodligen blir man även våldtagen av två håriga Azerbadjan-bor med flottiga skägg mitt i natten, eftersom det inte går att låsa den sönderruttna dörren ordentligt... Och ingen varmvattenberedare finns det heller för den blev bortbytt på blocket. FAN! Nä, jag behåller mina ungar.

Idag var dagens sattyg så många att jag inte ens orkat dokumenterat dem. Bara konstaterat dem. Hulliganen har nog varit värst. Det beror på att han fick vara hemma fast han inte ens är sjuk. Något jag ångrade ganska fort. Morgonen började med att jag hör hans satanist-vrål närma sig samtidigt som han tätt följd av Näsapan klättrar upp i min säng. De lyser i mina näsborrar med en varsin ficklampa. Näsapan gräver bestämt i mina igenmurade bihålor med en nerdreglad blockflöjt från 1978 och ger mig en fet käftsmäll så fort jag vänder bort huvudet. Han slår mig även i pannan med blockflöjten. Trotsmaskinen sitter bara bredvid och flinar åt övergreppet. Näsapan har bajsat och en oangenäm odör sprider sig i sovrummet. Men han ger mig bara fler smällar så fort jag föreslår att ta bort bajset. Det slutar med att Korven plattas till och förvandlas till en kaka då han hoppar på mig och landar flera gånger på ändan. En stund senare bajsar även Hulliganen. När han krystat klart vill även han hoppa. Jag får nog och går till köket och fixar ett par mackor som jag äter i en tät ridå av bajsångor.

Som den ordentliga ömma moder jag är så fick de pulvermos till lunch. Vände dem ryggen ca 4 minuter och när jag kom tillbaka så hade Hulliganen kladdat ner hela köket med mos. Hela fönstret var igenmurat. Det var extremt jobbigt att få bort. Det var när jag tvättade fönstret som jag upptäckte att tyskan julpyntat balkongen. FAN, jag trodde jag vann i år.

Jag var så nöjd när jag fixat min balkong så fint med all röd porr-belysning och sneglade ner på hennes beiget tomma balkongräcke. Men nu jävlar hade hon gjort det finare på sin balkong. Som hämnd tänkte jag hardcore-förföra basisten framför fönstret med alla lampor tända bara så hon skulle få se att jag har ett grymmare sexliv än henne. Men det blev aldrig av. Jag ville äta choklad istället. Alladin. Den gula asken. Jag fick då även käftsmäll nr 2, när jag upptäckte att jag gillar romrussin. Då är man verkligen kärring på riktigt. FAN!

Senare på dagen försökte jag roa dvärgarna med lite pyssel. De satt alla tre och pysslade. Vi har en stor låda med diverse Panduro-prylar. Väldigt användbart. En stund senare informerade Hulliganen mig om att Trotsmaskinen gjort honom julfin. Han hade lika många tomtestämplar på sin lilla nakna kropp som femton gamla förköpshäften från 1987 och lika mycket glitter på kroppen som en diskotönt från samma årtal som busshäftet. T.o.m i armhålan! Jag fick sanera dem i badkaret allihop. Där roade sig Näsapan med att spöa skiten ur Trotsmaskinen. Han vevar med sina små spinkiga armar som en sån där liten krigs-leksaksgubbe från 80-talet med en knapp i ryggen som styr höger arm. En stel rörelse svingar armen upp och ner i en märkligt hitler-rörelse. När han inte fick spöa Trotsmaskinen så började han kasta shampoflaskor och dyl. Det hela fick ett abrupt slut när han försökte hiva Trotsmaskinen över badkarskanten.

Nu sover dom äntligen allihop och jag har halsat lite ur Cocillana flaskan. Vet inte riktigt vad jag ska göra nu... Kasta ägg på Tyskans balkong kanske. Eller äta upp den sista romrussin biten.



söndag 4 december 2011

Hjärnskadad silverfisk


Idag kom Trotsmaskinen springande och berättade med allvarlig och ivrig röst, att hon mött en hjärnskadad silverfisk på lill-toan. Aset hade tydligen vinglat runt i snäva cirklar och betett sig mycket besynnerligt. Strirrat i kors och dregglat och haft sig. "Det var den feta!!" fortsatte hon upphetsat.

"Den kanske har drabbats av en hjärnblödning... eller en förlossningsskada" Svarade jag ointresserat. Men sedan funderade jag vidare på fenomenet och kom på att det KAN ju också bero på allt klorin jag skvätte runt därinne igår. Jag minns nu hur en av de spinkiga farsorna klängde sig febrilt fast på väggen med en panikslaget uttryck i ansiktet.

Inte nog med att de är hopplösa whitetrash, nu kommer de börja kräva hjälpmedel också. Dra in LSS och kräva rullstolar, timstockar, färdstjänst och daglig verksamhet. Fan!

Jag brukar ju googla fram mina bilder, men denna gång lyckades jag faktiskt inte få någon träff på "Hjärnskadad silverfisk" Så jag antar att jag måste använda mig av paint igen. Men jag ritar i morgon, för nu haaar Cocillanan börjar verka. Jag ser ljuset! Jag ser ljuuset!

lördag 3 december 2011

Cocillana is the shit


Näsapan har smittat ner mig med sin hosta. Jag känner mig tämligen kass, men med tanke på alla våra besök på vårdcentralen så har ett fett städskåp proppfullt med alla möjliga skumma vätskor och piller. Jag skulle kunna bli storlangare och sälja prylarna på plattan. Salva för sönder-ammade bröstvårtor tex. Alla förpackningar som det står etylmorphin eller ephedrin behåller jag för mig själv. Sånt ska man inte sälja bort. Just ikväll valde jag flaskan med etylmorphin. Dumt att ta ephedrin när man ska sova tänkte jag. Om jag börjar skriva väldigt långsaaamt så veeet ni varfööör. I morse drack jag av flaskan som det stod ephedrin på, och jälar vad jag städade köket fort.

2011. Cocillana-Etyfin Oral lösning (ATC kod: R05FA02) Läkemedelsföretag MEDA
Cocillana-etyfin bör avnjutas i vinglas alternativt snapsglas. Smaken har en något jordig ton med en tydlig bitter bakrund. En angenäm touch av kemikalier ger en karaktäristisk halvtorr känsla. Sötman är väl integrerad i cocillanan. Och jag undrar om inte cocillana-fabriken ligger belägen i en brant sydsluttning. Det känns faktiskt så. Särskilt ca 20 minuter efter intag.




fredag 2 december 2011

Handla sopor


I en tvåårings värld gör vi vuxna väldigt besynnerliga saker när vi går hemifrån. Detta är vad Näsapan tror. (Oavsett vad klockan är på dygnet.)

1. "Ska du handla pizzaaa?" (Japp, mamma handlar alltid pizza kl 07.30 på morgonen.)
2. "Ska du handla sopor?" (Jaaaa! Andras sopor behöver ju verkligen eftersom vi har så lite egna. Särskilt då blöjsopor.)

Alltså. När vi är utanför lägenhetens fyra väggar så består våra liv endast av att skaffa pizza och sopor. Inget annat existerar.

Storshopping!