Fy bövelen vad man sover illa när småbarna är sjuka. Det är precis som att vaka nyfödd spädgris igen. Näsapan sover illa på nätterna och springer omkring och gnäller och dregglar som en komodovaran dagarna i ända, och vill bli konstant buren. (ont i halsen) Hulliganen (som är frisk) är rastlös och hittar på sattyg hela tiden. Nu har han hällt ut en burk tandpetare i hela köket. Jag får väl sätta mig och spela plockepinn med han, för nu sover äntligen Näsapan. Hade jag ett småbarn kunde jag också lägga mig en stund, men med två går det ju inte. Jag får väl sova när jag dör. Aja, jag är i alla fall glad att jag har mina små pojkar. Det kunde varit värre såklart. Positivt: Känns bra att det regnar ute, då är det mysigare att sitta instängd dagarna i ända som en annan Elisabeth Fritzl.
Vill här visa en illusion om hur det kan kännas att vabba efter ca 2 dagar.
Varelsen i bakgrunden är det sjuka, extremt krävande barnet. Mamman (längst fram) visar tydligt sömnbrist, frustration och kraftiga ångest.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar